Himmelskt

Ibland får man se upp. Rikta blickarna mot skyn. Se på molnen i alla dess former. Allt från lätta cirrusmoln till bolmande cumulusmoln.

Dom här kallar jag för sommarmoln. Dom ger mig en känsla av sommarvärme och ett eventuellt annalkande åskväder. Speciellt när dom börjar anta en hotfull mörkblå färg.

Det här molnet hade på kort tid utvecklats till en kraftig ”rökpelare”.

Fenomenet var dock inget mot molnbilden som en bekant mejlade till mig för ett par veckor sedan. Hon hade tagit bilden i en stad i Slovenien och titulerat den ” nevihtna_celica_kocevje”. Ganska häftig, eller hur? Man förväntar sig en strut från en tromb när som helst. Annars kommer man att tänka på moderskeppet i TV-serien V.

I förgår fotograferade jag ett annat vanligt himlafenomen. Händer i bästa fall en gång om året.

Märkligt nog  innehöll molnen ingen åska. Det hördes inte ens det minsta lilla muller eller syntes någon blixt. Dessutom höll sig bågen lika klar och färggrann på himlen i över en timme och bleknade först när solen höll på att gå ner.