Det var dags att skörda första omgången bönor. Vaxbönor som vi fått smak för förra året. Tidigare år har jag alltid rynkat näsan åt denna sort och jämfört dom med engelsmän på en Medelhavstand i augusti. Gröna brytbönor skulle det vara. Men nu föll de mycket mjällare vaxbönorna i smaken. Så jag sparade en del frön till utsäde som nu bäddade för året skörd. I vanliga fall hänger bönor ner som långa, gula ormar. Alla utom en. Den struntade totalt i bönors inbyggda genetik och började ringla sig kring kvisten den hängde på. Kanske hade den fått en släng av arvsanlag från en klängböna där stammen brukar ringla sig kring något upprättstående. Den böjdes i tid och blev krokig. Så därför fick jag nu en liten kobra. En som rullat ihop sig i attackställning för att utdela sitt dödliga hugg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar