Man hajar alltid till när två till synes helt separata händelser vävs ihop som genom osynliga trådar. Därför skrev jag för några da´r se´n om promenaden under en kraftledning som tidigare resulterat i ett bildspel på You Tube och att dom samtidigt mejlar till mig om denna video innan jag hunnit publicera inlägget.
Något liknande händer igen. Jag tog en del bilder på tistlar som nu fröar av sig.
Inget märkvärdigt med detta om inte ordet tisteldun poppat upp i min skalle. Ordet förekommer nämligen i en nyligen läst bok av Greg Bear. Eon, en science-fiction roman där som oftast i denna genre förekommer märkliga egennamn. Tisteldun i denna bok var en plats. Hur kan en författare från San Diego, Kalifornien kommer på ett så svenskt klingande namn? Och varför läser jag boken just nu när jag fotograferar tistelfrön men föredrar att kalla dom för tisteldun.? Ibland liknar sådana sammanträffanden en deja-vu känsla eller för tanken till parallella universa. Speciellt när dom inträffar kort tid efter varandra. Det gör dom kanske oftare än man tror men man tänker bara inte på det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar