Miljöfarligt

Det här inlägget handlar om sortering och hantering av våra sopor. Det kan man ha en del synpunkter på. Som alla miljömedvetna medborgare sorterar vi papper, glas och ölburkar. Dessutom går allt organiskt material till kompostering. Ytterligare sortering kan göras i dom boxar som kommunen delat ut till hushållen. I den röda ska allt el-avfall slängas. D.v.s. elektriskt och elektroniskt material typ glödlampor, batterier, sladdar eller kretskort. En annan box  i samma storlek, men grå, är till för metallskrot. Rymmer knappt en avdankad stekpanna. När boxarna är fulla, kan man beställa hämtning en viss dag i veckan och då ställa boxarna vid tomtgränsen. Detta gäller dock inte för grovsopor som ska placeras vid platsen för sopkärlen och hämtas ytterligare en annan veckodag som inte heller den sammanfaller med den  vanliga sophämtningsdagen varje vecka. När vi hade fått boxarna, ville jag testa hur det hela var tänkt att fungera. Den fulla el-boxen stod vid vägen bredvid brevlådan på utsatt tid och en stor lastbil kom och hämtade den lilla röda plastlådan. Sopbilarna hämtade ju inte längre vid tomtgränsen med hänvisning till olycksriskerna, men en lastbil gick tydligen bra. Den hämtade den enda boxen i hela samfälligheten på 50 fastigheter. Jag har inte heller någon gång sedan denna typ av hämtning infördes, sett några boxar utmed vägarna. Effekten av den tilltänkta samordningen uteblev. Nu kör var och en till återvinningscentralen  i stället  och sprider  mer miljöfarligt än vad  som var tänkt att samla in. Från ansvarig på kommunen fick jag veta att man tömmer boxarna och ställer tillbaka den tomma. Detta borde innebära att någon senare sorterar innehållet. Glödlampor på ett ställe och batterier på ett annat.

 

När nu denna hantering blivit en flop, slipper åvc (återvinningscentralen) hämta resp. sortera dessa sopor, men kan samtidigt hävda att man  har ett heltäckande miljöansvar.

Men som vanligt är det den enskilde medborgaren som får dra det tyngsta lasset. Tusentals invånare får bekosta bensin till åvc, ödsla tid med att springa mellan olika sorteringsstationer så att rätt sak kan återvinnas, brännas eller förstöras. Bara att tömma boxarnas innehåll innebär en del spring. Ska man dessutom göra sig av med annat miljöfartligt avfall måste man först ha gått en grundkurs i kemi.

 

Vid denna station ska det verkligen finsorteras. För alla dessa backar där olika miljöfarliga saker ska hamna, finns detaljerade anvisningar vad som skall hamna i vilken back eller tunna.

 

När man kanske har stått  där ett antal minuter och  bara läst igenom alla skyltar  är man ännu mera villrådig. Ska man leta rätt på någon för att fråga? Eller ska man bara deponera där man tror sig  att burken eller flaskan ska placeras?

 

Frånsett att hela hanteringen är betyngande för konsumenten borde slit-och-släng-mentaliteten minska till att börja med och  producenterna ta ett betydligt större ansvar och större andel av kostnaden. Som det nu har blivit, lägger vi många arbetstimmar om året på all sortering och omhändertagandet. Dessutom har vi gjort det lättare för dom som  tidigare kallades sopgubbar men troligen har en mycket finare titel idag. Detta innebar stora rationaliseringsvinster utan att vi fått kompensation för detta. Tvärtom har man höjt soptaxan

För många år sedan läste jag om en alternativ pappersinsamling i (Jönkping?) där en gubbe med häst och vagn á la Albert och Herbert hämtade tidningar och annat.. Till ungarnas förtjusning som aldrig tidigare sett en häst. Och så dessutom miljövänligt. Inga avgaser men hästskit till rabatten i stället.