Under alla år, som jag odlat mina egna grönsaker, har potatisen varit självskriven. Inget går upp mot den första, färska potatisen med matjessill och gräddfil. Helst till midsommar; vilket man dock sällan lyckas med. Den sista köppotatisen brukar alltid börja gro framåt våren och är därför perfekt att sätta ner i backen när det är dags. Varför köpa dyr s.k. sättpotatis? Gammal överbliven potatis har fungerat i alla år och gett bra skördar. I år fick jag även ett rekord med över 20 knölar under ett stånd. Det har inte varit någon skillnad om jag tagit potatis som köpts på ICA, Willys eller Konsum. Det har varit olika sorter från år till år. Trots det har vår självodlade potatis alltid blivit mjölig. Inget fel med det om man vill göra potatismos. Men vilket elände att skala dom! ”Jävla potatis” har blivit ett stående uttryck hemma hos oss när jag allt som oftast svurit över potatisar som ramlar från gaffeln när man ska skala dom. Går i bitar eller hamnar utanför tallriken. Riktigt sprickfärdiga potatisar har nästan skalat sig själva. Så här kan det se ut i kastrullen när man slagit av vattnet
Fasta och fina blev däremot morötterna i år. Stora och långa som om dom hade vuxit på Gotland. Ändå har jag bara lerjord här varför det inte går att bara rycka upp dom. Fick ta spaden till hjälp. Det räckte dock inte med ett spadtag (ibland tar man sådana J). Då skar jag av nedersta delen av roten flera gånger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar